Ord utan mening är ord med glöd som sätter spår i lyssnarens hjärta genom berättarens själ.
Det ögonen ser är inte alltid det kroppen luras av, det är vad öronen hör som får hjärtat att stundtals stanna till - i väntan på betraktarens mystik.
Tar därför med mina händer överallt, för att kunna tysta ner de läppar som så ofta behöver hjälp till stillhet.
Tankarna cirkulerar inte längre, de har tagit en paus vid en plats där vinden är svag och havet är lugnande, med sina små vågor smekandes mot den varma mjuka sanden.
Två röda ljussken och en ljuv röst från en stjärna, följer med in i drömmarnas värld för att lugna alla sinnen, ger mig de perspektiv som så ofta saknas eller tappas bort.
Just nu tvekar själen på de resurser som finns att tillgå, men när ljuset kommer fram återuppstår den karismatiska person, som med sina övertygande ögon kan förvandla en ängel som bevarats i säkerhet bland drömmarnas värld - till den djävul som längtat efter att blomma ut.
Längtan till ljudet av ljuset gör den förvridna individen till en oåtkomlig varelse som i andras ögon ofta kan betraktas som en besvikelse.
Bland åskådarna ser varelsens hjärta ut att vara gjord av sten, men de som tagit sig tid att se in i dennes själ, såg den lilla sten som kunde krossas, lika lätt som flugan under ett par sandaler i sommarvärmen.
Det lider mot änden av de fantasier som är verkligheten i någon annans värld.
Slutet av dagen är bara början på morgondagens nya möjligheter till besvikelse i betraktarens ögon.
Den som lever får förhoppningsvis läsa den historia vår framtid har planerat att skriva om oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar